En reseberättelse i text och bild av Arne Elfström.
Resa i den dalmatiska övärlden. Kroatien.
Embarkerade den dalmatiska kusttrampen Aleta vid middagstid lörd.20.9.
Ursprunget har jag inte tagit reda på, men man kan se liknande fartyg efter
den turkiska kusten.
En hel flotta liknande fartyg låg redo för avgång i hamnen i Split. De var av
olika storlek och fasoner.
Aleta hörde till de mindre men verkade mer genuin. Passagerarantalet uppgick till c:a 25, varav 8 svenskar. Besättning: Skeppare, två besättningsmän och en kock.
Inga lyxhytter. Ytan på vår var 3 m2., volymen 6 m3. Detta gjorde att man inte kunde sitta rakt varken i under – eller överslaf. Toalett och dusch var 2 m2, vilket hade den fördelen att man inte kunde halka iväg så långt när både durk, toalettstol och handfat blivit tvåliga och fartyget sällan var stilla. När vi skulle sova, vilket i princip var det enda vi ägnade oss åt i detta utrymme, öppnade vi dörren till toaletten där det fanns en ventil.
På övre däck fanns ett stort soldäck och matsalen. I priset ingick frukost och lunch. Varken mat eller service kunde man klaga på. De två besättningsmännen skötte om oss på bästa sätt och på detta däck tillbringade vi den mesta tiden ombord.
Transporterna mellan fartyg och kaj var en historia för sig. Vi låg ofta fem till sex fartyg utanför varandra. Det fanns urtag i relingarna som anpassades så att man skulle kunna passera mellan fartygen, men det fanns bara landgång från kaj till första fartyg. Mellan de övriga fick man hoppa. Det hade inte varit så problematiskt om alla fartyg varit lika stora och man inte haft så kraftiga friholtar och fartygen legat still.
Nu var det bara att ge sig iväg. Vädret var i huvudsak fint. Den fruktade ”Boran” slog till lite då och då men vi fick bara lite regn en dag.
Vi färdades mellan olika städer och mindre orter blandat med strandhugg vid vackra stränder där vi kunde bada.
Dubrovnik var den sydligaste staden på resan. Den var mycket vacker som man byggt upp helt och hållet efter kriget.
Det blev en väldigt fin stämning bland oss passagerare och resan avslutades med gemensam middag på en restaurang i den gamla staden i Split.
